Ett långt inlägg om mat
Tjena mittbena!
Håller precis på att göra mig iordning för en sväg till hubby. Jag ska göra det jag gör bäst; laga mat. Middag alltså. Jag måste erkänna att jag är jäävligt grym på att laga mat - visst?
Satt å prata med mami om detta nämligen, vad jag gillar att göra mest och vilket steg man ska ta efter tentan i Maj. Ska man söka till ett universitet och börja plugga event management eller lärare, eller ska man satsa på ett yrke direkt och hoppas att praktiken räcker? Det yrket jag skulle vilja satsa på är då självklart kock. Sedan man började jobba på Park har kock intresset ökat. Jag har ett leende på läpparna de 9 timmarna jag står där och gör maten. När man sedan får komplimanger för både upplägg och ideer inser jag att det kanske är just detta jag har talang för? För visst är det så? Det spelar igen roll vad det är man gör igentligen, det är vad man är bra på som utmärker yrket. Man kan lika gärna vara duktig skomakare istället för en dålig advokat. Skomakaren kommer ha en bättre respons från sina klienter än advokaten.
Det är precis samma sak här. Jag kan vara en utomordentligt duktig kock på en bra resturang eller en halvdan doktor. Även fast det kanske inte är doktor yrket jag satsar på förstår ni nog vad jag menar. Alla vi därute har ett yrke som är gjort för oss. Det spelar faktiskt inte någon roll vad det är för yrke. Det viktigaste är att man gillar det man gör, man är duktig på det och att man alltid har en chans att utvecklas på jobbet. Thats what matters.
Nu när jag satt med mamma och berättade om mina planer blev jag glad att hon faktiskt gillade mina planer. Min mamma och pappa ser ju helst att jag utbildar mig på ett bra universitet och pluggar något "bra och viktigt" istället för att skippa det och bara jobba. Men jag har insett att jag kankse inte är gjort för universitetet, iallafall inte nu. Jag vill kunna jobba med det som gör mig glad, hellre att jag jobbar med yrket i 2-3 år och senare tar en kock utbildning än att jag tar utbildningen och sedan står där, utan erfarenhet men med ett stort fet diplom med högsta betyg.
Nåväl, nu babblar jag lite här höhö. Vi vet ju inte vad som kommer att hända under de närmaste åren men det är iallafall en grundplan. Nu ska jag fixa mig klar, sen blir det en god middag till min hubby.
Tingeling
xoxo
Håller precis på att göra mig iordning för en sväg till hubby. Jag ska göra det jag gör bäst; laga mat. Middag alltså. Jag måste erkänna att jag är jäävligt grym på att laga mat - visst?
Satt å prata med mami om detta nämligen, vad jag gillar att göra mest och vilket steg man ska ta efter tentan i Maj. Ska man söka till ett universitet och börja plugga event management eller lärare, eller ska man satsa på ett yrke direkt och hoppas att praktiken räcker? Det yrket jag skulle vilja satsa på är då självklart kock. Sedan man började jobba på Park har kock intresset ökat. Jag har ett leende på läpparna de 9 timmarna jag står där och gör maten. När man sedan får komplimanger för både upplägg och ideer inser jag att det kanske är just detta jag har talang för? För visst är det så? Det spelar igen roll vad det är man gör igentligen, det är vad man är bra på som utmärker yrket. Man kan lika gärna vara duktig skomakare istället för en dålig advokat. Skomakaren kommer ha en bättre respons från sina klienter än advokaten.
Det är precis samma sak här. Jag kan vara en utomordentligt duktig kock på en bra resturang eller en halvdan doktor. Även fast det kanske inte är doktor yrket jag satsar på förstår ni nog vad jag menar. Alla vi därute har ett yrke som är gjort för oss. Det spelar faktiskt inte någon roll vad det är för yrke. Det viktigaste är att man gillar det man gör, man är duktig på det och att man alltid har en chans att utvecklas på jobbet. Thats what matters.
Nu när jag satt med mamma och berättade om mina planer blev jag glad att hon faktiskt gillade mina planer. Min mamma och pappa ser ju helst att jag utbildar mig på ett bra universitet och pluggar något "bra och viktigt" istället för att skippa det och bara jobba. Men jag har insett att jag kankse inte är gjort för universitetet, iallafall inte nu. Jag vill kunna jobba med det som gör mig glad, hellre att jag jobbar med yrket i 2-3 år och senare tar en kock utbildning än att jag tar utbildningen och sedan står där, utan erfarenhet men med ett stort fet diplom med högsta betyg.
Nåväl, nu babblar jag lite här höhö. Vi vet ju inte vad som kommer att hända under de närmaste åren men det är iallafall en grundplan. Nu ska jag fixa mig klar, sen blir det en god middag till min hubby.
Tingeling
xoxo
Kommentarer
Trackback